Brio Go


Igår lämnade vi tillbaka Emmaljungan och köpte en Brio Go istället. Gillar fyra stora hjul men eftersom vi är en del i stan och vagnen ska lastas in och ut ur bilen tror jag mer på den här vagnen.


Sötnosen just nu.

Underbara barn



Att man kan bli så upp över öronen förälskad i sitt lilla barn. August är så snäll och god. Han är nöjd för det mesta och sover ganska bra om nätterna. Det lär jag dock få äta upp om ett par månader. Var så säker

Ert barn vs två barn

Vi är mitt uppe i tvåbarnskaos. Inte trodde vi att det skulle bli så mycket mer jobb med 2 barn men där trodde vi fel. Syskonavundsjukan hos Ingrid har börjat visa sig mer och mer och allt tsr så otroligt mycket längre tid.
Hoppas på att detta är övergående och att vi finner bra rutiner som passar oss allihop snart!


Påskdagen

Här kör vi lugn dag. J och I är på ponnyridning och jag och lillgrodan vilar hemma. Ska försöka ta oss ut på en skön promenad senare i det vackra vädret. Först blir det lunch i form av påskmat rester. allt färdiggjort från hallen. Hade aldrig orkat laga påskbuffe så trött som jag är.


Förlossningsberättelse.


Nu är vi äntligen hemma från sjukhuset och jag känner mig piggare och har fått bra medicin och vård.

Söndagen den 25/3 gick jag J och Ingrid på en riktig långpromenad till Djurgården och tillbaka. Det var fantastiskt väder och vi satt ute och åt mjukglass i vårsolen.
Jag kände mig pigg och rätt så tillfreds med graviditeten fast det var så långt gånget.
I måndags den 26/3 hade jag mitt beräknade förlossningsdatum. Det kändes helt som vanligt när jag gick upp den morgonen men jag tog det lugnt under dagen och vilade hemma i soffan.

Mot kvällen började jag känna lite regelbundna sammandragningar dock inga som gjorde direkt ont men jag började ändå klocka dem för säkerhetsskull. Jag och Ingrid bakade blåbärsmuffins och jag försökte distrahera mina tankar så att jag inte skulle få panik.  Värkarna kom väl med sisådär  6 minuters mellanrum. Vi bestämde oss för att ringa på mina föräldrar som skulle passa Ingrid och dom kom på direkten.

Sen bar det iväg till Danderyd. Där det konstaterades att jag visst hade sammandragningar/förvärkar och  ganska så regelbundna men att jag inte hade öppnat mig ännu.
Vi blev hemskickade med ett par Citodon,  ( Som jag för övrigt inte tog) och invänta "mardrömmsvärkarna".
Vi bestämde oss för att gå och lägga oss då var klockan kring 01:00 på natten.
När jag lägger mig i sängen och ska hitta en lite bekvämare sovställning, känner jag att barnet gör någon konstig rörelse långt ner i bäckenet och det liksom knäpper till sen kommer det en fors med vatten rakt ner i madrassen där jag ligger. Jag ropar upp Johnny och berättar vad som hänt och ringer sen till förlossningen som i princip säger samma sak som tidigare. Invänta värkar. Vid 02:00 får jag min första dos riktiga värkar från ett spontant startat värkarbete och det kan jag säga direkt det är stor skillnad mot igångsättning. Värkarna är inte alls lika starka. Dom gör ont men inte panikont. Jag sätter mig och tittar på tv, tar en dusch försöker koppla av. Värkarna kommer med 5 minuters mellanrum och vi bestämmer oss för att åka in.
Kring 03:50 är vi inne på förlossningen. Väl inne på BB är dom tvungna att städa iordning ett rum till oss så vi blir förpassade till köket.
10 minuter senare är vårt rum klart. En uska kommer in och ger mig ombyte sätter på ctg osv. Barnet rör sig väl inte sådär jättemycket så barnmorskan bestämmer sig för att sätta en skalpelektrod på lillens huvud.
Allt ser bra ut.
Sen blir jag undersökt och barnmorskan ser nu att jag är öppen ca 4 cm och detta var kring 04:00. Jag får lustgas och känner mig relativt bra smärtlindrad av den.
Jag ber sedan  om en epidural och får ställa mig i "kö" för att få en, som tur var det bara två före mig.

05:40 anländer världens finaste narkosläkare. Jag är relativt ångestladdad vid det här laget och upplever stark smärta.

Vid 07:00 anländer dag personalen. En läkare en uska och en barnmorska och alla är hur empatiska och trevliga som helst.
Vid det här laget börjar jag så smått känna tryck nedåt som gradvis ökar. Detta tryck kan inte epiduralen ta bort.
Ber om en bäckenbottenbedövning som jag inte riktigt känner och får även en liten påfyllning av Edan.

Ca en timme senare börjar mina krystvärkar som jag upplever som smärtsamma och väldigt kämpigt när man blir tillsagd att hålla emot. 
Ca 35 minuter senare med ett antal krystvärkar. Föds vår helt underbara perfekta lillgroda och vi båda som är extremt känsliga individer fäller några tårar och fattar väl inte riktigt att det är sant. 

Fantastisk förlossning, fantastisk personal och en helt unik upplevelse för mig som hade en jobbig tidigare förlossning. 
 


Inlagd

Åkte in igen till Danderyd igen Blev undersökt och nu har jag blivit inlagd och ska gå antibiotika intravenöst.
Lilleman mår alldeles utmärkt och det är huvudsaken. Men visst längtar man hem till stora tjejen..
Nu ska här passas på att vila och bara fokusera på att bli frisk igen!

Trevlig söndag !


RSS 2.0